Imorgon har vi ett seminarium där bland annat Les Murrays bok Den svarta hunden ska behandlas. Boken består av en självbiografisk essä och ett antal dikter.
Essän var okej men dikterna kändes som att de inte passade ihop, de plockade från flera av hans tidigare samlingar. Murrays svarta hund, depressionen, ligger tydligen bakom de dikter som finns med i boken och det är även den som essän kretsar kring. Murray har inte haft det lätt med mobbning under uppväxten och ångestattacker som upplevts som hjärtinfarkter. Dikterna var ett sätt för honom att skriva sig frisk, eller friskare i alla fall. Skönt för honom men det gör den inte bättre enligt mig. En av mina bloggläsare skrev en kommentar när jag frågade om vilken temakurs jag skull välja att jag borde välj denna just pga Den svarta hunden. Intressant hur man kan ha så olika smak, den var inte alls min kopp te.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar