Som jag nämnt tidigare i bloggen så deltar jag i Dantes biblioteks nordiska utmaningen som går ut på att varje månad läsa en nordisk författare. December månad var Island på tur. Mitt decemberbidrag är Glasbruket av Arnaldur Indriðason.
Boken är en kriminalroman och utspelar sig i de isländska städerna Keflavik och Reykjavik. Huvudpersonen polisen Erlendur får på sitt bord att lösa mordet på den gamle våldtäksmannen Holberg. Utredningen leder honom till Holbergs sedan länge hädangångna dotters hjärntumör innan mördaren hittas.
Jag lyssna på Glasbruket som ljudbok och var till en början ytterst förvirrad över de olika isländska namnen som alla var ganska svåra innan jag fick grepp på vem som var vem. Att inte se namnen i skrift utan bara höra dem tror jag bidrog till förvirringen! Men i alla fall så är Glasbruket spännande och full av överraskningar. Jag gillar deckare, även om jag inte läst så många, och denna föll mig absolut i smaken. Huvudpersonen är den man lär känna bäst och porträttet är stundtals ganska känslosamt. Man får även lära känna Erlendurs dotter och arbetskamrater samt den mördade och andra människorna som på olika sätt är inblandade i brottet. Beskrivningen av Island som ett land som ständigt regnar och är fullt av sexualförbrytare, mördare och barn med hjärntumörer blev en rejäl motbild till det sagolikt vackra och oskyldiga Island jag tidigare föreställt mig.
Tydligen är Glasbruket del tre i en längre serie men det märkte jag inte av. Dock blev jag sugen att läsa/lyssna på de andra i serien samt att se filmatiseringen av boken från 2006.
Boken är en kriminalroman och utspelar sig i de isländska städerna Keflavik och Reykjavik. Huvudpersonen polisen Erlendur får på sitt bord att lösa mordet på den gamle våldtäksmannen Holberg. Utredningen leder honom till Holbergs sedan länge hädangångna dotters hjärntumör innan mördaren hittas.
Jag lyssna på Glasbruket som ljudbok och var till en början ytterst förvirrad över de olika isländska namnen som alla var ganska svåra innan jag fick grepp på vem som var vem. Att inte se namnen i skrift utan bara höra dem tror jag bidrog till förvirringen! Men i alla fall så är Glasbruket spännande och full av överraskningar. Jag gillar deckare, även om jag inte läst så många, och denna föll mig absolut i smaken. Huvudpersonen är den man lär känna bäst och porträttet är stundtals ganska känslosamt. Man får även lära känna Erlendurs dotter och arbetskamrater samt den mördade och andra människorna som på olika sätt är inblandade i brottet. Beskrivningen av Island som ett land som ständigt regnar och är fullt av sexualförbrytare, mördare och barn med hjärntumörer blev en rejäl motbild till det sagolikt vackra och oskyldiga Island jag tidigare föreställt mig.
Tydligen är Glasbruket del tre i en längre serie men det märkte jag inte av. Dock blev jag sugen att läsa/lyssna på de andra i serien samt att se filmatiseringen av boken från 2006.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar