söndag 19 februari 2012

Älskar listor av alla slag. Denna kommer frånFiktiviteter som har tagit den från Bokhora.


Senast lästa: Patient 67 (Skönlitterär) The confident woman (sakprosa)
Senast köpta bok: Vampires: encounter with the undead (Skönlitterär) Samhällsvetenskapernas  förtsättningar (sakprosa)
Senast lånade bok: En dåre fri (Skönlitterär) The lure of the vampire (sakprosa)
Senast fådda bok: Uppdrag Benin
Favoritbokhandel: Second hand-butikernas bokavdelningar
Favoritbibliotek: Falköping
Antal lånekort: Falköping, Skara, Skövde, Mariestad, Götborg, Lerum, GU, Uddevalla, London (9 st)
Använder som bokmärke: De som finns på biblioteken
Favoritfärg på bok: Spelar ingen roll faktiskt
Favoritmat/snack vid läsning: popcorn, smörgås, vindruvor
Favoritdryck vid läsning: Vatten
Favoritställe att läsa på: Sängen, soffan, buss/tåg
På den sidan hålls jag i den bok jag läser just nu: 61 i Undead & Unwed
Den här boken köper jag till en förälder: Jag skulle kunna tänka mig att köpa Den besynnerliga händelsen med hunden om natten till min mamma. Pappa läser dock bara böcker om trädgårdar.
Den här boken köper jag till en partner: En bok till min man ska vara med hårt omslag (ej pocket), ha en handling som inte innehåller några övernaturliga eller fantastiska inslag (realism alltså), gärna vara lite av en klassiker eller lite ”finare” alternativt ”högre” litteratur.  Den får gärna vara romantisk men inte sexuell och framför allt inte för tjock! Vad blir det då? Någon som har ett förslag?
Favoritgenre: Gillar chik lit, paranormala romanser och samhällskritisk litteratur.
Favoritformat: Inte e-bok. Allt annat är okej.
Författarfavorit: Marian Keyes och Alexander McCall Smith
Den tjockaste bok jag läst: Bortsett från Bibeln är det nog någon av Twilightböckerna kanske?
Den tunnaste bok jag läst: Den svarta hunden, kanske?
Favoritljud när du läser: Tystnad. Inte musik.
Favorittidning: Läser Junia när jag får chansen. Gillar även Vagabond.
Prenumererar på: Skolfront, Lärarnas tidning, Lärarstudenten, Spionen (alla gratis)
Mitt bästa bokminne: Minns när jag lyssnade på hela Utvandrarna-serien på ljudbok när jag pendlade mellan Mariestad och Lerum under min praktik 2008 och grät på tåget när Kristina dog.
Senaste bokfyndet: Köper väldigt sällan böcker. Typ aldrig. Skulle dock kunna tänka mig att köpa Cirkeln nu på bokrean för jag tror att jag kommer att gilla den och att den är billig.
Senaste impulsköpta bok: Det händer aldrig mig.
En bra bok att ge bort: Legenden om Sally Jones. Passar alla åldrar!
Bokgenre som jag undviker: Självbiografier av kändisar typ Bingo Remer som jag såg att mamma hade i sin bil.  Försöker börja läsa mer kanon men det går inte så bra. Började med 1984 för några månaders sedan men har inte kommit långt.
Så gör jag med böcker som jag inte vill ha längre: Ger bort så klart.
Så här håller jag koll på vad jag läst: Bloggen har inte funnits så länge men sen jag statade den har jag försökt att dokumentera det jag läser där.
Så här sorterar jag min bokhylla: Jag har böckerna i högar. Ändrar om de högarna rätt ofta. Har inte mycket egna böcker så det byts ut mycket också.
Nästa bok jag ska läsa: Stolthet och fördom och zombies.

lördag 11 februari 2012

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Mark Haddons (ungdoms)roman Den besynnerliga händelsen med hunden om natten är en jagberättelse med den högfungerande autisten Christopher Boone, 15 år, som huvudroll. Handlingen i boken går ut på att C försöker lösa mordet på grannens hund som någon spetsat med en högaffel. Detektivarbetet leder honom till familjehemligheter som dolts för honom av fadern för att "skydda" honom. När sanningen kommer fram beger sig Christopher iväg hemifrån på egen hand, vilket är en enorm bedrift från en person med ett sådant funktionshinder.

Boken är mycket speciell. Berättarperspektivet på minner om Född en blå dag med den skillnaden att det här finns en intrig och att berättaren saknar självreflexivitet. För den som vill lära sig mer om autism spektrum, apserberger och savant syndrom  men inte vill läsa en faktabok eller en självbiografi kan detta vara en bra bok att läsa. Den är också ett intressant litterärt verk med den speciella berättartekniken och spänningen i intrigen.

Född en blå dag

Jag läste Daniel Tannets självbiografi Född en blå dag förra helgen och hade seninarium om den i tisdags. Daniel Tennet har aspebergers och savant syndrom och upplever därför världen annorlunda än många andra. Han har svårt för social interaktion men lätt för att lära sig nya språk och för matte.

Jag gillade verkligen boken. Jag tyckte att jag fick uppleva världen utifrån en autists perspektiv. Han beskrev bland annat hur det kändes att bli kär och hur han, trots sina sociala svårigheter, klarade av att bo utomlands själv under ett år. En annan höjdpunkt var när han berättade om inspelningen av filmen Brainman som ett tv-bolag gjorde om honom. Jag har inte sett filmen men skulle vilja det. 

onsdag 1 februari 2012

Sfinx

Jag har läst Sfinx av Christine Falkenland. Boken är en brevroman där huvudpersonen som förblir namnlös skriver brev efter brev till sin före detta makes nya fru. Den första hustrun är mycket fixerad och avundsjuk på det förmögna och lyckliga liv den före detta maken och hans nya fru har tillsammans och breven blir än mer obehagliga. En intressant interxet i boken är från Bibeln där hon skriver att hon är Ligeon, namnet på en demon i Nya testamentet. Hon antyder alltså att hon är besatt vilket hennes osunda fixering skulle kunna förklaras av. Andra intressanta teman i boken klass och sexualitet.

Jag gillade boken. Formen hade jag lite svårt för i början men när jag vande mig så blev boken riktigt bra. Det är en typisk sån bok som är lite jobbig när man läser den men som efter att man har läst ut boken så förstod man att den var bra. 

måndag 30 januari 2012

Den svarta hunden

Imorgon har vi ett seminarium där bland annat Les Murrays bok Den svarta hunden  ska behandlas. Boken består av en självbiografisk essä och ett antal dikter.

Essän var okej men dikterna kändes som att de inte passade ihop, de plockade från flera av hans tidigare samlingar. Murrays svarta hund, depressionen, ligger tydligen bakom de dikter som finns med i boken och det är även den som essän kretsar kring. Murray har inte haft det lätt med mobbning under uppväxten och ångestattacker som upplevts som hjärtinfarkter. Dikterna var ett sätt för honom att skriva sig frisk, eller friskare i alla fall. Skönt för honom men det gör den inte bättre enligt mig. En av mina bloggläsare skrev en kommentar när jag frågade om vilken temakurs jag skull välja att jag borde välj denna just pga Den svarta hunden. Intressant hur man kan ha så olika smak, den var inte alls min kopp te.

Hemma på jorden

Jag har läst diktsamlingen Hemma på jorden av William Heinesen. Författaren kommer från Färöarna och läsningen är mitt januaribidrag till Nordisk utmaning från Dantes bibliotek.

Jag har inte någon större vana att läsa lyrik. Innan jag började läsa litteraturvetenskap på universitetet hade jag i stort sett bara läst Kärlek och uppror i diktväg men kan inte påstå att jag kan namedroppa en lång rad poeter på rak arm idag heller. Med detta som utgångspunkt ville jag trots allt närma mig lite färöisk dikt à la William Heinsen.

Dikterna är underfundiga men ändå återhållsamma. Han blandar politik, religion och naturen. Han ser människor och tolkar känslor. Jag blir väldigt tagen av flera av diktraderna jag läser. Ett exempel:

Ljustidningen berättar om ofred i världen, 
om olyckor, våld och upprustning,
Den kråmar sig triumferande på natthimlen
som en hälsning från de självsäkra krafter
som skapade universums fjärran spiraldimmor,
 Sarturnus ring,solens protuberanser
och jordens norrsken och regnbågar,
och som driver kulturens märkliga karusell,
våra hjärtans röda motorer
och våra förhoppningars tysta dynamor.  

Mitt samlade intryck är att jag tycker om boken. Den har varit en skön kontrast till det jag läser i utbildningen just nu (se inlägg märkta kurslitteratur).



söndag 29 januari 2012

Hjärnmänniskan

Jag har läst Hjärnmänniskan av Gabriella Håkansson och det var en upplevelse. Boken handlar om Herman som har en liten röst i sin hjärna, som han kallar för Hjärnmänniskan, som styr och ställer. När Herman får en resa till Indonesien uppstår dock en konflikt mellan Herman och Hjärnmänniskan som får Herman att ifrågasätta många av de värderingar han byggt sitt liv på. Boken är skriven i tredje person men det är nästan bara Hermans tankar och upplevelser man får följa, dock på mycket nära håll.

Boken ingår i kursen om psykiska tillstånd men skiljer sig från de andra jag läst för att den inte känns självbiografisk alls till skillnad från andra verk. Herman framstår som underlig för läsaren vilket inte Eli från En dåre fri gör. Dock är bokens huvudperson mycket filosofiskt lagd liksom Anne från Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. En annan skillnad är att han inte har någon som helst sjukdomsinsikt.

Jag gillar sättet boken är skriven på och den mycket skruvade handlingen. Särskilt slutet, som var oväntat, var bra. Det är fascinerande att romanens huvudperson utvecklades så enormt mentalt samtidigt som han utåt sett framstod som mindre galen i början av boken. Hjärnmänniskan ar en häftig bok.